Övriga frågor och svar

Här finner du vanliga frågor, klicka för att finna svaret.

Vi vet ju alla att kissnödighet kan komma plötsligt och oförutsätt men det är knappast villkorens tolkning som avser detta. Dessutom skall det vara vätska ur ledningssystem och det kan man också tänka sig att det kan vara, men det skall vara ledningssystem för fastigheten och här faller det. Man skulle också kunna tänka sig att allriskmomentet i brf-tillägget skulle vara aktuellt, men skadas t.ex. ett parkettgolv så blir detta inte skadat efter ett misslyckande utan det krävs upprepade tillfälle och då är det definitivt inte plötsligt och oförutsett. Dessutom kan man ifrågasätta om det över huvudtaget är oförutsätt om man har inomhuskatt som inte blivit uppfostrad att sköta sina behov i sin kattlåda. Nej, detta är ingen försäkringsfråga utan här får den boende själv bekosta eventuella reparationer och sanering.

Enligt bygglovet så är garagelängorna avsedda för förvaring av fordon och normala tillbehör till detta. Normala tillbehör kan till exempel vara en extra uppsättning hjul. De boende hyr också garageplatsen under dessa förutsättningar och kravet från Räddningstjänsten är att man följer bygglovet. I försäkringsvillkoret för fastighetsförsäkringen finns inget undantag vid skada om det eventuellt har förvarats annan egendom än fordon och fordonstillbehör. Eftersom Räddningstjänsten har det som krav att följa bygglovet så kan det få andra följder för föreningen. Dessutom är det klart olämpligt och risken för brand ökar och inte minst blir brandbelastningen så mycket större och detta kan då förhindra att branden begränsas och alla som har sina fordon i garagelängan drabbas då av kostnader och obehag.

Vad det gäller brandfarliga vätskor så får det i fristående gemensamhetsgarage endast förvaras brandfarlig vätska i fordonstanken och reservdunk. Reservdunken skall då förvaras i fordonet. Ingen brandfarlig gas får förvaras i garaget.

Förvaring av annan egendom än ovanstående får ske i källareförråd. En källare är en egen brandcell och är därför lämpligt för förvaring. Dock får ingen förvaring ske av brandfarliga vätskor eller explosiva varor. Har föreningen (fastighetsägaren) iordningsställt ett särskilt förråd endast avsett för förvaring av brandfarliga varor får man ha sina brandfarliga vätskor och sin gasol där. För tillstånd till detta förråd ansvarar föreningen (fastighetsägaren).

Detta regleras i brf-tillägget. Självrisk 1 500 kr + eventuell avskrivning. Utgångspunkten är att den boende inte gjort det med uppsåt.

Eventuella vattenskador, oförutsedd utströmning av vatten från installation, akvarium eller vattensäng, regleras i fastighetsförsäkringen vad det avser fastighetens skador, självrisk enligt vald grundsjälvrisk, brf-tillägget tar de delar som bostadsrättshavaren svarar för enligt lag och stadgar, självrisk 1 500 kr samt den boendes lös egendom regleras genom hemförsäkringen, självrisk enligt vald självrisk i hemförsäkringen. Bostadsrättshavaren drabbas, oavsett vilka försäkringar som tas i anspråk, endast av en självrisk (1 500 kr eller hemförsäkringens självrisk). Om det är så att akvariet är ett "hemmabygge" och det inte är utfört på ett enligt branschen fastställt sätt så kan eventuellt ett ansvarsvållande komma ifråga.

Den boende svarar för blandaren i lägenheten och detta kan då regleras genom brf-tillägget med avdrag för självrisk 1 500 kr och eventuella avskrivningar.

Vem som äger ansvaret styrs helt av stadgar och BRL eller om det är eget bekostat. Om det är brh som tillfört egendomen så är det brf-tillägget som svarar för skadan. Det vanligaste är att brh har ansvaret för uterummet. Skada på glas är väl solklart brh:s ansvar, konstruktionen brf (enl Riksbyggens "fördelningsfolder").
För brh:s möjligheter att kräva tillbaka sin självrisk via fastighetens ansvarsförsäkring är det helt och hållit en vållandebedömning enligt skadeståndslagen. Den krävande måste kunna påvisa vårdlöshet, försumlighet eller slarv av fastighetsägaren.

Först och främst kan vi konstatera att räddningstjänsten inte ersätter dörren. Här är det Bostadsrättslagen och Stadgarna som styr vem som skall betala. I Riksbyggens normstadgar är det bostadsrättsinnehavaren som svarar för dörren och följaktligen kan då dörren ersättas genom bostadsrättstilläggets allriskmoment. Självrisken är 1 500 kr + eventuellt åldersavdrag. Är det en brand- eller vattenskada så utgår ersättning i egendomsförsäkringen som en räddningskostnad. Om det däremot är så att stadgarna säger att det är föreningen som svarar för dörren så kan denna typ av skada, skada genom livräddande insatts vid sjukdom, hos en del hemförsäkringsbolag ersättas i hemförsäkringens ansvarsmoment som en följd av person i nöd. Men detta är inte helt givet hos alla hemförsäkringsbolag.